tisdag 3 februari 2009

Seminarium 3/2-09

Sjöberg (2005) anser att naturvetenskapen är ämnen eller vetenskaper som handlar om att beskriva och förstå naturen runt omkring oss. Ginner (1996) skriver att naturvetenskapen är naturgjord till skillnad från tekniken som är människogjord.

Sjöberg (2005) anser att naturvetenskap har två stycken huvuduppgifter, den ena är att intressera eleverna för naturvetenskap och förmå dem att bygga kunnande om arbetssätt, begrepp och teorier. Den andra är att bidra till att eleverna kan orientera sig i den komplexa värld vi lever i som har ett stort informationsflöde och snabbförändringstakt. Dagens diskussion angående elevers sjunkande skolprestationer anser vi kan behöva ställas i relation till det ovannämnda. Vilken kunskap är mätbar? Är den mätbara kunskapen den mest relevanta kunskapen för dagens elever?

Vi kom fram till att det är mycket svårt att definiera naturvetenskap som ämne, det är kanske lättare att synliggöra ett naturvetenskapligt- förhållningssätt och upptäcka dessa i andra ämnen såsom historia, samhällskunskap med flera.

Ginner (1996) skriver på sidan 22 att ”teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”. Människan har enligt Ginner (1996) alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor. Men vi anser att bättre livsvillkor inte alltid leder till bättre livskvalité. Samt att framsteg inom tekniken i en del av världen kan slå tillbaka mot en annan.

En bra beskrivning på didaktik fann vi i Sjöberg (2005), didaktik är en bro mellan ämnet och pedagogiken. Samt att ämnesteori är de kunskaper en pedagog bör ha för att undervisa i ett ämne.

I Lpfö 98 finner vi klara och tydliga strävansmål för naturvetenskap och teknik, i Lpo 94 är dock målen mycket bredare och det kräver ett större samarbete lärarna emellan för att få med det som är mest relevant, samt att det kan bli en röd tråd tillsammans med de samhällsvetenskapliga ämnena.

Vi diskuterade en hel del olika saker angående undervisning, bland annat hur viktigt vi tycker det är att vi håller undervisningen på en vardagsnära nivå. Av den anledningen att eleverna skall kunna se nyttan och att pedagogen därigenom kan utmana eleverna. Ginner (1996) menar att en kombination av teori och praktik kan leda till att utveckla förståelse och förtrogenhetskunskaper. Vi anser även att det är viktigt att göra barnen/eleverna delaktiga och involverade i tankeprocesserna, med utmanande frågor som – vad tror du? Hur tror ni att vi kan lösa det här problemet? Vi vill låta barnen/eleverna själva få undersöka, upptäcka och experimentera med vårat stöd och vägledning.

Det kan vara svårt för en oerfaren och nyutbildad pedagog att göra vissa didaktiska val, om exakt vad det är vi skall ta upp i tekniken då kursplanen inte ger några direkt konkreta kunskaper som eleverna skall kunna. Vi tror att detta kan vara en anledning till att unga oerfarna lärare även äldre lärare som dock saknar utbildning i teknikämnet, drar sig för att undervisa i tekniken. De lådor som teknikverkstaden Balthazar lånar ut till skolor anser vi kan vara mycket goda hjälpmedel för de osäkra lärarna. Där får de olika inriktningar inom tekniken samt material och vägledning för att utföra olika experiment samt hur eleverna kan arbeta.

Signerat/ Karolina, Karolin, Maria, Marie, Sara, Hanna B, Hanna P, Kristina och Petra i grupp 2

1 kommentar:

  1. Jättebra skrivet tycker jag!!
    Jag tänkte bara lägga till lite förtydligande kring didaktik och ämnesdidaktik som jag fann när jag kom hem. Sjöberg (2005) menar på att didaktik handlar om de värderingar som ligger till grund för urval och strukturering av undervisningens innehåll. Ämnesdidaktik däremot är ämnenas didaktik, vilken handlar om didaktiska överväganden i mer konkreta innehållsmässiga sammanhang, dvs. knutet till det vi talar om som ämne.
    Didaktiken behandlar varför-frågan medan ämnesdidaktiken behandlar hur- och vad-frågan.

    SvaraRadera