Expriment i skolan med Karolin och Hanna

Även i skolan startade vi med att läsa vår egenskrivna saga om Nalle Puh och hans vänner, men i skolversionen av sagan förklaras även begreppen läges- och rörelseenergi. Sedan delades klassen in i tre grupper om sex elever som en grupp i taget fick gå ut och göra exprimentet. Vi började med den grupp som fick vara med och svara på frågorna som blev underlag för Cartoonen. Läraren frågade om vi kunde tänka oss att göra exprimentet med hela klassen för hon trodde att alla skulle vilja göra det och tycka det var roligt. Nemas problemas sa vi!

När eleverna kom ut möttes de av samma rörhög som vi använde på förskolan, sandkvarnen och några flaskor med vatten. De fick förklarat för sig att de på valfritt sätt med hjälp av rören ska få vatten till sandkvarnen som i sin tur ska få den lilla legogubben att "åka upp".
Samtliga grupper löste uppgiften på ett mycket bra sätt och lyckades få legogubben att "åka upp". Den första och tredje gruppen löste första uppgiften relativt fort och problemfritt, de fick därför prova att få ett playmo-lejon att "åka upp". Lejonet var dock för tungt för kvarnens lilla hjul och hur eleverna än gjorde så "åkte" det inte upp. Varför gjorde det inte det då? Eleverna fick fundera över detta och efter en stunds resonerande kom de fram till att kvarnens hjul var för litet och att hålet där vattnet rann ner inte var stort nog att släppa igenom tillräckligt mycket vatten.

När de hade utfört exprimentet frågade vi om de kunde förklara var rörelseenergin respektive lägesenergin fanns på den bana de byggt samt vad som krävdes för att få vattnet att rinna till sandkvarnen. Alla var rörande överns om att det krävdes en lutning och tillsammans i gruppen kunde de redogöra för var läges- och rörelseenergi "fanns" på banan. Tyvärr glömde vi kamera för att dokumentera exprimentet, bilder togs istället med mobilkameran. MEN sladden för att koppla ihop mobil och dator är borta, så bilder kommer så fort sladden är återfunnen! På återseende!

Så här gick det på förkolan för Hanna och Karolin!

Experimentet genomfördes med fem barn åt gången.

Omgång ett.

Två av barnen tog kommandot direkt men alla fick visa sina idéer. De påpekade för varandra under tiden att det måste vara nedförsbacke. De gjorde först en konstruktion på marken där de lade rören efter varandra, inte omlott och de upptäckte snart att det läckte ut på gräsmattan. De var nu tvungna att tänka om. Ett barn bad om att få låna lite tejp för att tejpa ihop rören och jag fick hjälpa till att tejpa. Fantastiskt att de tänker och konstruerar själva. Rören låg fortfarande på marken och så provade de igen. Banan höll tätt! Vilken seger men gubben skulle ju hissas upp. Sandkvarnen i sig är cirka 30cm hög, det gick ju inte att ha rören på marken, hur skulle dom göra nu då? ”Håll den i luften” var det ett barn som utbrast. De hjälptes åt allesammans och lyckades få vatten till kvarnen men det var en så liten stråle så att det inte hände någonting. Just det! Nedförsbacke var det ju. De lutade rörkonstruktionen så att mer vatten nådde kvarnen och voilá, gubben hissades upp. Vi provade sedan men en större gubbe och jag nämnde aldrig ordet tyngre för att se om de skulle förstå att en större gubbe i detta fallet också blir tyngre. Den gick inte att hissa upp och även här visade barnen på förmåga att själva komma på nya förklaringar. Att gubben var för tung kom de snabbt överens om och på frågan om vad som behövdes för att lyckas hissa även denna gubbe svarade de ”mycket vatten”. En flicka tänkte länge och föreslog sedan att man skulle kunna hålla rören brantare. Båda förslagen vittnar om att barnen med hjälp av sina nyvunna kunskaper kan dra nya slutsatser.

Omgång två:
Sagan som vi introducerar med är en mycket viktig del och till omgång två gjorde vi följande förändringar:
• Reducerade antalet rörböjar, då dessa inte alls användes av barnen.

Omgång två föll ut ungefär som den första. Vi upptäckte att denna grupp ”tjuvkikat” på de andra genom fönstret så det gick snabbare att komma fram till en lösning för denna grupp. De använde de två rör som första gruppen också använd sig av. Vi kände att vi då var tvungna att utmana dem lite mer så de fick i uppgift att använda sig av minst tre rör. Svårare blev det och nu fick även denna grupp tänka till ordentligt vilket resulterade i en längre vattenbana som var svårare att hålla men de lyckades fantastiskt bra. Även denna grupp tyckte att det skulle behövas mer vatten för att hissa upp den tyngre gubben men att det också behövs ett större hål i tratten för att mer vatten skall nå snurran i kvarnen.

Denna grupp fick vi påminna lite extra om vad det var som krävdes för att vattnet skulle röra sig. Vad var det Kristoffer-Robin berättade för Puh? Varför denna barngrupp inte var lika fokuserade och kom ihåg tror vi inte har med vår pedagogiska insats genom sagan eller vid experimentet att göra. Troligtvis var dessa barn så ivriga att själva få komma ut till rören som de sett grupp ett lekt med genom fönstret, så att sagan gick mer eller mindre för bi dem. Sagan är således en mycket kritisk aspekt som ligger till grund för att barnen skall kunna redogöra för varför vattnet rör sig.

Under experimentet kunde alla barn i båda grupperna redogöra för att det krävs nedförsbacke för att vattnet skall röra på sig. Förståelsen för det i handling syntes dock tydligare hos grupp ett genom deras dialog.

Genomförande i förskola av Hanna P och Karolin L.

Vad skall vi göra?

Vi börjar med att läsa vår egen komponerade Puh-saga där ämnesteori anpassad till barnens förståelse redovisas. Inne visar vi också vår sandkvarn som barnen skall använda sig av. Därefter får barnen gå utomhus och tillsammans finna en lösning på hur man med hjälp av vatten, diverse rör och rännor skall kunna hissa up en legogubbe som är kopplad till sandkvarnen. Kruxet är att vattnet finns i dunkar och flaskor någon meter ifrån sandkvarnen och dessa får barnen inte flytta på. Vår intention är alltså att barnen skall bygga en vattenbana där alla skall vara delaktiga och hålla i rören samtidigt som vattnet skall hällas. Problemet är givet men genomförande och svar är öppet dock har barnen visst material de skall använda sig av vid genomförandet. Vi har sådeles frihetsgrad 1,5 i detta experiment. Målet är att barnen muntligt skall kunna redogöra för att det krävs lutning, nivåskillnad för att vattnet skall röra sig.

Ett urval av de rör vi använde och sandkvarnen

Progressionen kan se ut på följande sätt: prova att hissa upp en tyngre gubbe och ställa frågor kring varför det inte går? Vad skulle behövas för att kunna hissa upp den tyngre gubben? Här kan vi upptäcka om barnen med hjälp av sina nyvunna kunskaper kan göra progression och dra nya slutsatser.

Introsaga till Exprimentet!

Som introduktion till exprimentet har vi valt att skriva en saga, den är baserad på "Puh uppfinner en lek, och I-or kommer med". För de som inte har läst så är det i den sagan som Puh uppfinner Puh-pinnen. Puh-pinnen går ut på att Puh och hans kompisar står på en bro, kastar i varsin pinne eller kotte för att därefter springa till andra sidan och se vilken pinne eller kotte som kommer fram först.

Vi har i alla fall skrivit om den lite så att Puh funderar på varför vattnet i en bäck rinner och varför det alltid rinner åt samma håll. Christoffer Robin förklarar då i sagan varför det är så, han förklarar även andra krångliga begrepp som nivåskillnad i förskolan och i skolan förklarar han rörelse- och lägesenergi. Det finns alltså två olika versioner....

Det var till stor hjälp när Karolin och jag var på hennes förskola och utförde exprimentet, jag hoppas det gick/ kommer gå lika bra för Karolina och Maria!

Plask plask/ Hanna