Teknik i förskola och skola

På min förskola Vävaren i Mariestad där jag har gjort mina fältstudier har de ett forskningsrum. Rummet är inrett med olika uppfinningar målade på väggarna. De använder sig av Balthazarlådan som de genom en utbildning av just Balthazar fått ta del av. Varje måndag presenterar pedagogerna ett nytt experiment för barnen. Experimentet får de sedna när de vill under veckan gå in i forskarrummet och prova. Experimenten innehåller allt från teknik så som att få en lampa att lysa eller att få ett papper att flyga, till fysik och kemi. På kommande måndag när ett nytt experiment gås igenom gör de en utvärdering av förra veckans experiment. En lärare finns alltid till hands intill forskarrummet om det är så att barnen behöver handledning eller har frågor.

I skolan får eleverna göra olika tekniska saker på träslöjden så som pipor i åk 3 och drakar i åk 6. Även i skolan använder de sig av Balthazar lådorna. Där finns lådorna indelade i olika inriktningar så som elektricitet, luft, vatten osv. I årskurs sex får eleverna delta i tävlingen finn upp där det handlar om att uppfinna något nytt tekniskt. Lärarna på skolan har ingen speciell teknisk utbildning utan en lärare har gått en kurs i Balthazars regi. Det är denna läraren som har ansvret för att sprida "det tekniska" visare till övriga lärare och elever.

Både barnen i förskolan och elevern i skolan är mycket kreativa och det märks att de tycker om att göra praktiska saker som experiment och liknande. Att det blir något annat i vardagen som skiljer sig från det traditionella med böcker och dyl. är en bra inspirationskälla för barnen.

Teknik i förskolan och skolan!

Här ser ni två bilder från teknik- och matematikverkstaden Matteus som finns på Varnhemsskolan, där jag har gjort mina fältstudier. Denna verkstad innehåller en mängd olika material som eleverna samt barnen på den tillhörande förskolan får arbeta med.

Läraren som var min handledare i skolan försökte alltid vara minst en timme i verkstaden per vecka, antingen för att arbeta med matematik eller med teknik. Hon anser att verkstaden ger dem otroliga möjligheter att variera sitt arbetssätt inom matematik eller teknik. Skolan arbetar mycket med detta och har ofta olika teman som hela skolan arbetar med. Alla lärare är engagerade, vissa mer än andra dock men det finns ett par edsjälar som brinner för detta. I verkstaden finns kursplans-, läroplans-, samtskolans egna mål uppsatta på väggen så att alla kan ta del av dessa.

Förskolan är dock inte så ofta i verkstaden, de har inte riktigt kommit igång med det arbetet, då verkstaden fortfarande är relativt nyinvigd. men de har som mål att de skall utnyttja den mer inom en snar framtid. De arbetar dock en del med teknik i förskolans lokaler, de gör små olika utställningar inom olika områden med jämna mellanrum. Barnen tycker att detta är jätteroligt och de är verkligen jätteduktiga.

Tack för den här terminen, nu ska jag försöka gå på sommarlov!!

Ha en underbar sommar allihopa!!

Karolinas Experiment i förskolan.

Ja, nu känns det som om man lagt skolan åt sidan efter två mycket roliga och givande dagar ute i naturen. Har redan provat matteleken där eleverna så fort som möjligt skulle trampa på numren 1-25. Blev en riktig hit i 3:an där jag är och jobbar nu. Var ju ett tag sedan jag gjorde mitt experiment men ser nu när jag sitter och läser igenom bloggen att jag inte lagt ut det, slarver som jag är!

Jag gjorde experimentet i en förskola och gjorde det på ett liknande sätt som Hanna och Karolin gjort. Barnen som var 5-6 år fick tillsammans försöka förflytta vattnet från punkt a-b. Punkt a bestod av en hink full med vatten och punkt b en tom hink. Hinkarna var placerade i två cirklar där barnen inte fick gå utanför. Jag hade lagt fram vattenkannor och rör i olika längder. Nu fick barnen med samarbete försöka transportera vattnet från punkt a till b. Mycket roligt att se och höra hur barnen resonerar och vilka det är som tar i taktpinnen. Tillslut efter många olika förslag kom de fram till att om de håller det längsta röret som precis räckte emellan punkt a och b och häller vatten i det med hjälp av kannorna så rinner det ner i den tomma hinken, punkt b. Jag är extra facinerad av det samarbete som barnen visar upp och att de vågar tro på just sitt förslag, men sedan ändra sig för att någon annans är bättre. Barnen fick innan experimentet prova hur vattnet rör sig åp olika ytor, så som plan mark, backe, rutchkana osv. Detta för att de skulle få en liten bakgrund till lägesenergi. Självklart så började jag hela experimentstunden med att läsa den underbara sagan som Hanna skrivit, anpassad för förskolan. Jag är mycket nöjd med aktiviteten och hur det gick. Så här i efterhand kan jag känna att experimentet kanske var lite för lätt för dem, men tycker att deras samarbete lyste igenom så pass mycket att det inte gör något. Vid redovisningen stod jag för delen med inriktning förskolan och kunde komplettera Hanna och Karolin som främst presenterade skolan. Jag gjorde experimentet på precis samma sätt i skolan med eleverna i årskurs 3 och även där blev samarbetet mycket bra, men mer än så går jag inte in på det just nu.

När vi var ute i skogen med Stellan fick jag så otroligt många Aha-upplevelser, och numer tror min sambo att jag blivit mulle själv då jag är så otroligt nyfiken på naturen och repeterar allt jag lärt mig för honom, han vet hur en duva låter och vilka träd vi går förbi på promenaden. Tack för att man fick åter den kunskap som man hade när man gick ut gymnasiet som sedan glömts bort!

Nej nu kallar min elev som jag har det stora nöjet att följa under de sista veckorna innan sommarlovet. Idag innan rasten var han inne i ett riktigt matteflyt och jgjorde 7 sidor i matteboken.... När sedan rasten körde igång så hittade jag honom inte, då sitter denna pojken i årskurs 3 vid ett bord ute och räknar i sin mattebok för att det var ett så roligt kapitel.... Underbart!

Teknik i förskola och skola

Har på förskolan funnit otroligt mycket teknik men förskollärarna var nästan lite bekymrade när jag kom och de menade på att de inte alls hade så mycket teknik att visa men som sagt jag fann massvis. Konstruktionsmaterial som Mecano och Lego, klossar och kaplastavar. Overheadapparat, verktyg, hiss och toalett är ytterligare teknik som barnen använder och som underlättar vardagen. Jag upptäckte snabbt att lärarna förknippade teknik med elektriska prylar som dator, kopiator och mobiltelefon. Att gungbrädan, cykeln, spaden, krattan ute på gården eller att besticken vid lunchen var teknik var främmande för dem. Något som jag verkligen skall ta fasta på när jag börjar arbeta är att försöka laga trasiga föremål tillsammans med barnen istället för att ringa till vaktmästaren. Ginner (2009-03-26) menar att man måste kunna navigera sig i sin tekniska vardag och utveckla förmågan att laga istället för att köpa nytt. Ett bord som är lite vingligt kan snabbt och enkelt åtgärdas genom att man drar åt muttrarna. Detta ger ett magnifikt tillfälle för barnen att prova olika verktyg och som leder till teknisk kompetens. Miljöaspekten är dessutom en stor del i detta som kan diskuteras med barnen, att återanvända kontra slänga.

På skolan jag varit fanns ingen ordentlig arbetsplan för teknik, den var under revidering. Den teknik som läraren uttryckte att eleverna hade i skolan var att i år fem plocka isär en elektronisk pryl och undersöka den för att sedan skruva ihop den igen och få den att fungera. I klassen används ofta datorn som hjälpmedel och läraren använder ofta projektor, men att lamporna, strömbrytarna, pennorna, gångjärnen i dörren och till bänklocket är teknik är knappast föremål för samtal i vardagen. Har igen talat om för eleverna eller läraren att detta är teknik är det heller inte så lätt att veta det! Tekniken har liksom serverats dem från att eleverna var små och de har inte känt till ett samhälle utan den teknik som finns idag. Kanske är tekniken så vardaglig att den i elevernas ögon inte ses som en förmån utan är istället en självklarhet?

Ginner och Mattson (2007) menar att; blir eleverna tidigt bekanta med tekniken, genom att de får lära sig hur den fungerar, kan man motverka en klyfta mellan allmänhet och experter. De skriver också hur viktigt det är att handleda barn och elever så att de utvecklar teknisk handlingsberedskap, då de som äldre förväntas ha förståelse och kompetens kring tekniken i vårt samhälle. Får barnen en tidig grund, där man behandlar det mest basala inom tekniken tror jag på en ökad förståelse och intresse för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Därför anser jag att det är otroligt viktigt att man som lärare, tidigt förklarar för barnen och eleverna vad teknik är, hur den används och hur den uppkom. Vi måste vara dörröppnare som Klaar (2009-01-30) utryckte sig, måla teknikdörren och dekorera den vackert för att barnen skall låta sig bjudas in.

Experiment i förskola
Jag har nu genomfört experimentet i förskolan. Frågan var Varför rinner vattnet i en bäck? Jag hade femåringarna och denna dag var de fyra stycken. Två pojkar och två flickor vilket passade utmärkt för att lösa uppgiften att få vattnet att rinna eftersom de då kunde samarbeta.
Jag började med att läsa sagan ”Puh uppfinner en lek” som var omskriven. Eftersom det var ett tag sedan jag var på förskolan för att ta reda på barnens förkunskaper fick jag repetera en del och se om de kom ihåg vad vi hade pratat om förra gången jag var där. Barnen hade svårt att sitta still när jag läste sagan så jag fick förkorta den lite. Min tanke under läsestunden var att barnen inte fick in den information som gavs i sagan. Min tanke visade sig ha rätt när barnen skulle utföra experimentet.
När jag kom till förskolan upptäckte jag att jag hade glömt vattenhjulet hemma. Jag fick snabbt tänka om. Eftersom vi inte nämnde något om ett vattenhjul (sandkvarnen) i sagan så tyckte jag att det inte gjorde något. Jag ställde en tom hink och två hinkar med vatten i cirka en meter ifrån den tomma samt en tom bägare och rännor som barnen skulle bygga ihop för att sedan ösa vattnet i.
Denna dag öste regnet ner vilket var tur i oturen. Eftersom det var vattenexperiment vi skulle genomföra så gjorde det inte så mycket att det var blöt även om det hade varit trevligare med sol. Det som var bra med regnet var att det hade bildats vattenpölar på marken. Därför började jag med att fråga om varför det var vattenpölar på vissa ställen bara. En flicka svarade ganska snabbt att det var för att marken lutade. Jag tänkte att det blir inget problem för henne att lösa experimentet.
Jag talade om för barnen att de skulle få vatten i den tomma hinken utan att lyfta någon av hinkarna. Ett barn svarade snabbt att då kan vi hämta vatten i en kran. Smart men det var ju inte tanken. Jag talade om att de fick använda den tomma bägaren att förflytta vattnet med men de var tvungna att använda rännorna. En pojke tog snabbt kommandot att bygga ihop rännorna med hjälp av den andra pojken. Flickorna stod mest och tittade på. När pojkarna hade byggt ihop rännorna kom den ena pojken på att om man lade den tomma hinken ner så kunde man få in vatten i hinken. Jag kunde inte vara tyst där så jag påpekade att hinken skulle stå där den stod. Då kom den andra pojken på att om man lade rännan på den tomma hinken och hällde vatten men vattnet rann ut från fel håll. Pojkarna började hålla upp rännan men det gick inte att bara vara två. Jag sa till flickorna att de fick hjälpa pojkarna vilket de också gjorde. Till slut kom barnen på att de var tvungna att lyfta så att det blev en lutning och då rann vattnet ner i hinken. Jag som trodde att flickan som hade sagt att marken lutade skulle komma på hur de skulle göra var den som var minst aktiv. Jag tolkar det som att antingen kände hon sig överkörd över pojkarna så hon inte kände sig delaktig eller så kunde hon inte se sambandet att rännan också behövde en lutning.
Min slutsats efter att observerat barnen under experimentets gång var att de inte använde sig av sagan. Även om jag försökte flera gånger att påminna barnen om vad det var Kristoffer Robin hade berättat för Nalle Puh. Barnen kunde i alla fall redogöra för att de var tvungna att lyfta upp röret för att vattnet skulle rinna ner i rännan.

Experimentet i skolan
Experimentet i skolan startade med att jag läste Nalle Puh- sagan för eleverna. Denna saga är lite mer avancerad än den sagan som lästes i förskolan. Eftersom begreppen läges- och rörelseenergi förklaras. Jag hade två grupper med fyra elever i varje grupp. Grupperna bestod av två pojkar och två flickor. Vi samlades ute på gården där jag hade ställt upp två hinkar med vatten i, rännor (både raka och böjda), vattenhjul samt en bägare. I vattenhjulet satt en liten duplogubbe som skulle åka upp när vattenhjulet började röra på sig. Jag gav samma instruktioner som i förskolan, att de inte fick flytta på något förutom rännorna. Bägaren skulle de ha för att få vattnet i bägaren. Eleverna hade inga problem med att få duplogubben att åka upp. Första gruppen använde sig av bara de raka medan den andra gruppen använde sig av både raka och böjda. Precis som i förskolan var det pojkarna som tog initiativet att bygga ihop rännorna. Men pojkarna sa till flickorna att de fick hjälpa till att hålla när de skulle fylla på med vatten. Bägge grupperna kunde redogöra för vad rörelse- och lägesenergi var samt att det krävdes en lutning för att vattnet skulle börja rinna och att duplogubben skulle åka upp. Ett lyckat experiment!

Balthazar 29/4
Mina förväntningar på Balthazar var stora då jag hade hört så mycket bra om detta science center. Det var med stor nyfikenhet som jag åkte dit. När vi kom dit blev vi varmt mottagna av personalen som berättade lite om Balthazar och vad deras arbete gick ut på. Den dagen som vi var där var det sammanlagt fyra grupper med barn/ elever som skulle dit, tre grupper på förmiddagen och en grupp på eftermiddagen.
Första gruppen som kom dit skulle arbeta med energi. Vi fick börja med att se en kort pjäs om varför man behöver äta och sova. Sedan gick personalen igenom att det finns sex olika energiformer bland annat rörelseenergi och lägesenergi vilket intresserade mig eftersom vårt experiment handlade om det.
Nästa grupp som kom var en förskolegrupp de fick en genomgång av vatten och att varmt vatten är lättare än kallt vatten. Sedan fick de röra sig fritt och prova på alla skojiga saker som fanns att prova.
Den tredje gruppen som var där skulle få ett ägg att falla utan att gå sönder. De fick bygga en konstruktion för att få ägget att hålla.
Efter lunch blev det skådespeleri igen i form av Aristoteles, Galileo Galilei och Armstrong. Gruppen som var där hade rymden som tema och vi fick se ett utsökt skådespeleri. Efter det fick barnen och vi göra rymdraketer som de sedan fick prova på en uppskjutningsramp.
Vi hade turen att få se flera olika sorters ämnesområden och fick även själva prova på de olika stationerna. Det blev mycket skratt denna dag. Trött och glad kunde jag konstatera att det är väl värt ett besök. Synd bara att dagen gick så fort. Längtar efter att min son på två och ett halvt ska bli större så jag kan ta med honom dit.

Teknik i skolan
Jag har inte sett så mycket teknik när jag har varit ute på fältstudier. Den teknik jag har sett är datorn som används till matteprogram och för läs och skrivinlärning. Eleverna använder även tekniska saker varje dag i form av pennor, saxar och dylikt men jag tror inte det synliggörs för eleverna att det är teknik. När man börjar i År 3 får man ha slöjd och där används det en del teknik som sågar, hammare och borrar mm. Även på idrott används det en del teknik då tänker jag på bommar, romerska ringar och trapetser och andra redskap. När jag samtalade med lärarna om hur de arbetade med teknik berättade de att man arbetade kanske inte så mycket med teknik som man borde. Det som de berättade om var att de hade Balthazar lådorna och de användes på elevens val. År 4- 6 har varje år en temadag för eleverna. Var tredje år har de långrullet, långflyget och höjdfallet. De byter inriktning varje år. Det går ut på att eleverna blir indelade parvis och ska tillsammans konstruera en farkost eller fordon som kan rulla långt, flyga så långt som möjligt eller få ett ägg falla ifrån luften utan att gå sönder. Dagen avslutas med att alla får prova om deras farkoster håller och man tävlar vilken som kommer längst. Ett roligt temaarbete som kräver bra idéer och samarbete från eleverna.
Jag tror att har inte pedagogen ett intresse för teknik så försvinner det i undervisningen. Arbetar man med de lägre åldrarna är det nog lätt att man lägger all sin tid på läs och skrivutveckling hos barnen istället. Vilket i och för sig är viktigt. Det blir först när eleverna blir äldre som det läggs mer vikt på att få in ämnet teknik i undervisningen. Kan det bero på att det finns fler manliga lärare i högre åldrar?

Teknik i förskolan
Precis som i skolan har jag inte varit med om något arbete där de arbetar med teknik.
I förskolan omges barnen av teknik i form av lego, duplo, klossar och andra leksaker. När barnen är ute använder de cyklar, grävskopor och gungor. Jag skulle vilja kalla det omedveten teknik som finns i barnens vardag och som pedagoger inte tänker på att det finns och kan förklara för barnen hur de är konstruerade. Det blir först när barnen själva frågar men gör de det när ingen vuxen synliggör tekniken runt omkring dem? En annan sak jag har lagt märke till är att det oftast pojkarna som sitter med lego, klossar och som faktiskt använder cyklarna mest. Vad beror det på? Jag tror att som pedagog har vi ett stort arbete med att få flickorna att använda dessa saker också.
En rolig sak som personalen har tillverkat tillsammans med föräldrar som kanske inte har så mycket med teknik att göra men som jag ändå vill berätta om är en pilkoja. Pilkojan är tillverkad av grenar/pinnar från ett pilträd. Dessa har de satt i marken som en cirkel och bundit samman. På våren och sommaren växer det ut blad som tillsammans gör att det blir som en koja att gömma sig i eller leka. Är det inte teknik så är det i alla fall naturvetenskap på hög nivå. I denna koja kan man sitta och prata om fotosyntes med barnen. Mysigt!

Diskussionsseminaríum kring arbetsplaner 090505

De flesta av våra skolor har diffusa mål som vi anser är svåra att utvärdera. Många av skolorna håller för tillfället på med en uppdatering av sina arbetsplaner och på flera ställen är det tur. Vi uppmärksammade även att det finns personal på skolorna som inte har någon inblick i arbetsplanerna och vet var de finns. På en av våra skolor är det en lärare som genom lärarlyftet gör en fördjupning i teknik och ska sedan ha ansvaret för det ämnet på sin skola. Som Andersson (2008) skriver så är det viktigt med en progression i arbetsplanerna och på de två arbetsplaner som vi i vår grupp ansåg bra och tydliga kunde vi tydligt se progressionen. Vi märker av att tyngdpunkten med arbetet/undervisningen i skolan ligger på svenska och matematik och alltför ofta blir naturkunskapen lidande i tid och planering. Naturkunskapen syns alltmer som tema vid ett tillfälle i veckan. I samtliga våra arbetsplaner syns det att det finns ett stöd i styrdokumenten men som sagt med mer eller mindre nedbrutna mål. Förslag på olika strategier och utvärdering finns endast i någon arbetsplan.

I förskolorna är arbetsplanerna ”osynliga”. Några förskolor menar att de finns i huvudet och att det går lite på rutin. Där emot finns verksamhetsplanerna där några förskolor nämner arbetet med naturvetenskapliga frågor. Verksamhetsplanerna innehåller Lpfö:s mål att sträva mot när det gäller naturkunskap och teknik. Alla förskolorna gör regelbundna besök i naturen, de genomför experiment och någon förskola har även kompost där barnen får vara delaktiga i processen. De populära ”Balthazarlådorna” är ett väl använt material i förskolorna och de är väldigt populära hos så väl barn som vuxna. På någon förskola använder de sig av friluftsfrämjandets Skogsknopp, Skogsknyttarna och Mulle, där all personal har gått deras utbildning och på så vis blir naturkunskapen ett roligt inslag i verksamheten.

Expriment i skolan med Karolin och Hanna

Även i skolan startade vi med att läsa vår egenskrivna saga om Nalle Puh och hans vänner, men i skolversionen av sagan förklaras även begreppen läges- och rörelseenergi. Sedan delades klassen in i tre grupper om sex elever som en grupp i taget fick gå ut och göra exprimentet. Vi började med den grupp som fick vara med och svara på frågorna som blev underlag för Cartoonen. Läraren frågade om vi kunde tänka oss att göra exprimentet med hela klassen för hon trodde att alla skulle vilja göra det och tycka det var roligt. Nemas problemas sa vi!

När eleverna kom ut möttes de av samma rörhög som vi använde på förskolan, sandkvarnen och några flaskor med vatten. De fick förklarat för sig att de på valfritt sätt med hjälp av rören ska få vatten till sandkvarnen som i sin tur ska få den lilla legogubben att "åka upp".
Samtliga grupper löste uppgiften på ett mycket bra sätt och lyckades få legogubben att "åka upp". Den första och tredje gruppen löste första uppgiften relativt fort och problemfritt, de fick därför prova att få ett playmo-lejon att "åka upp". Lejonet var dock för tungt för kvarnens lilla hjul och hur eleverna än gjorde så "åkte" det inte upp. Varför gjorde det inte det då? Eleverna fick fundera över detta och efter en stunds resonerande kom de fram till att kvarnens hjul var för litet och att hålet där vattnet rann ner inte var stort nog att släppa igenom tillräckligt mycket vatten.

När de hade utfört exprimentet frågade vi om de kunde förklara var rörelseenergin respektive lägesenergin fanns på den bana de byggt samt vad som krävdes för att få vattnet att rinna till sandkvarnen. Alla var rörande överns om att det krävdes en lutning och tillsammans i gruppen kunde de redogöra för var läges- och rörelseenergi "fanns" på banan. Tyvärr glömde vi kamera för att dokumentera exprimentet, bilder togs istället med mobilkameran. MEN sladden för att koppla ihop mobil och dator är borta, så bilder kommer så fort sladden är återfunnen! På återseende!

Så här gick det på förkolan för Hanna och Karolin!

Experimentet genomfördes med fem barn åt gången.

Omgång ett.

Två av barnen tog kommandot direkt men alla fick visa sina idéer. De påpekade för varandra under tiden att det måste vara nedförsbacke. De gjorde först en konstruktion på marken där de lade rören efter varandra, inte omlott och de upptäckte snart att det läckte ut på gräsmattan. De var nu tvungna att tänka om. Ett barn bad om att få låna lite tejp för att tejpa ihop rören och jag fick hjälpa till att tejpa. Fantastiskt att de tänker och konstruerar själva. Rören låg fortfarande på marken och så provade de igen. Banan höll tätt! Vilken seger men gubben skulle ju hissas upp. Sandkvarnen i sig är cirka 30cm hög, det gick ju inte att ha rören på marken, hur skulle dom göra nu då? ”Håll den i luften” var det ett barn som utbrast. De hjälptes åt allesammans och lyckades få vatten till kvarnen men det var en så liten stråle så att det inte hände någonting. Just det! Nedförsbacke var det ju. De lutade rörkonstruktionen så att mer vatten nådde kvarnen och voilá, gubben hissades upp. Vi provade sedan men en större gubbe och jag nämnde aldrig ordet tyngre för att se om de skulle förstå att en större gubbe i detta fallet också blir tyngre. Den gick inte att hissa upp och även här visade barnen på förmåga att själva komma på nya förklaringar. Att gubben var för tung kom de snabbt överens om och på frågan om vad som behövdes för att lyckas hissa även denna gubbe svarade de ”mycket vatten”. En flicka tänkte länge och föreslog sedan att man skulle kunna hålla rören brantare. Båda förslagen vittnar om att barnen med hjälp av sina nyvunna kunskaper kan dra nya slutsatser.

Omgång två:
Sagan som vi introducerar med är en mycket viktig del och till omgång två gjorde vi följande förändringar:
• Reducerade antalet rörböjar, då dessa inte alls användes av barnen.

Omgång två föll ut ungefär som den första. Vi upptäckte att denna grupp ”tjuvkikat” på de andra genom fönstret så det gick snabbare att komma fram till en lösning för denna grupp. De använde de två rör som första gruppen också använd sig av. Vi kände att vi då var tvungna att utmana dem lite mer så de fick i uppgift att använda sig av minst tre rör. Svårare blev det och nu fick även denna grupp tänka till ordentligt vilket resulterade i en längre vattenbana som var svårare att hålla men de lyckades fantastiskt bra. Även denna grupp tyckte att det skulle behövas mer vatten för att hissa upp den tyngre gubben men att det också behövs ett större hål i tratten för att mer vatten skall nå snurran i kvarnen.

Denna grupp fick vi påminna lite extra om vad det var som krävdes för att vattnet skulle röra sig. Vad var det Kristoffer-Robin berättade för Puh? Varför denna barngrupp inte var lika fokuserade och kom ihåg tror vi inte har med vår pedagogiska insats genom sagan eller vid experimentet att göra. Troligtvis var dessa barn så ivriga att själva få komma ut till rören som de sett grupp ett lekt med genom fönstret, så att sagan gick mer eller mindre för bi dem. Sagan är således en mycket kritisk aspekt som ligger till grund för att barnen skall kunna redogöra för varför vattnet rör sig.

Under experimentet kunde alla barn i båda grupperna redogöra för att det krävs nedförsbacke för att vattnet skall röra på sig. Förståelsen för det i handling syntes dock tydligare hos grupp ett genom deras dialog.

Genomförande i förskola av Hanna P och Karolin L.

Vad skall vi göra?

Vi börjar med att läsa vår egen komponerade Puh-saga där ämnesteori anpassad till barnens förståelse redovisas. Inne visar vi också vår sandkvarn som barnen skall använda sig av. Därefter får barnen gå utomhus och tillsammans finna en lösning på hur man med hjälp av vatten, diverse rör och rännor skall kunna hissa up en legogubbe som är kopplad till sandkvarnen. Kruxet är att vattnet finns i dunkar och flaskor någon meter ifrån sandkvarnen och dessa får barnen inte flytta på. Vår intention är alltså att barnen skall bygga en vattenbana där alla skall vara delaktiga och hålla i rören samtidigt som vattnet skall hällas. Problemet är givet men genomförande och svar är öppet dock har barnen visst material de skall använda sig av vid genomförandet. Vi har sådeles frihetsgrad 1,5 i detta experiment. Målet är att barnen muntligt skall kunna redogöra för att det krävs lutning, nivåskillnad för att vattnet skall röra sig.

Ett urval av de rör vi använde och sandkvarnen

Progressionen kan se ut på följande sätt: prova att hissa upp en tyngre gubbe och ställa frågor kring varför det inte går? Vad skulle behövas för att kunna hissa upp den tyngre gubben? Här kan vi upptäcka om barnen med hjälp av sina nyvunna kunskaper kan göra progression och dra nya slutsatser.

Introsaga till Exprimentet!

Som introduktion till exprimentet har vi valt att skriva en saga, den är baserad på "Puh uppfinner en lek, och I-or kommer med". För de som inte har läst så är det i den sagan som Puh uppfinner Puh-pinnen. Puh-pinnen går ut på att Puh och hans kompisar står på en bro, kastar i varsin pinne eller kotte för att därefter springa till andra sidan och se vilken pinne eller kotte som kommer fram först.

Vi har i alla fall skrivit om den lite så att Puh funderar på varför vattnet i en bäck rinner och varför det alltid rinner åt samma håll. Christoffer Robin förklarar då i sagan varför det är så, han förklarar även andra krångliga begrepp som nivåskillnad i förskolan och i skolan förklarar han rörelse- och lägesenergi. Det finns alltså två olika versioner....

Det var till stor hjälp när Karolin och jag var på hennes förskola och utförde exprimentet, jag hoppas det gick/ kommer gå lika bra för Karolina och Maria!

Plask plask/ Hanna

Besök på Dalénium

Har idag varit på Dalénium Science Center i Stenstorp. Tycker att det är ett helt fantastiskt ställe med aktiviteter och konkreta, konstruktiva experiment för alla åldrar.

Vatten, värme, ljud, ljus, kraftöverföring och kroppen är några experimentområden. Dessa områden blandas med många roliga tävlingsmoment där du bland annat interaktivt, skall fånga ballonger och där du själv finns och deltar i dataspelet (som i Arlakannan, tävlingsprogrammet som för några år sedan sändes på SVT).

Du kan testa reaktionsförmågan på en vägg där det gäller att snabbt trycka in de knappar som lyser.

Det finns också ett tankespel där två personer kan utmana varandra i att tänka så lite som möjligt.

Jag rekommenderar varmt att ta de utflykt till Dalénium här finns massor att upptäcka och uppleva. För att inte tala om den magnifika stjärnhimmeln de byggt upp, där man ”nerslagen” i en sackosäck får en guidad tur på himlavalvet.

För mer info klicka HÄR

Läges- och Rörelseenergi!

Sent om sider ska syndarn vakna... Nu ska jag äntligen skriva inlägget där jag ska försöka förtydliga begreppen läges- och rörelseenergi.

Enligt www.susning.nu är lägesenergi den energi ett föremål får genom att det flyttas uppåt, eftersom det krävs energi för att övervinna tyngdkraften. All lägesenergi behöver nödvändigtvis inte ha med gravitationen att göra, till exempel ökar en fjäders lägesenergi desto mer den spänns. När fjädern sedan släpps omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. Röresleenergi är således energi som är kopplat till ett föremål eller en kropp som befinner sig i rörelse. Huruvida ett föremåls rörelseenergi kan räknas ut kan ni läsa mer om på länken nedan, då detta var ganska komplicerat och jag vill inte skriva något som jag kan uppfattat fel.

Rörelseenergi: http://susning.nu/R%F6relseenergi
Lägesenergi: http://susning.nu/L%E4gesenergi
Det står även en del kring detta i Andersson (2008), men jag ansåg att sidorna ovan beskrev det på ett mer lättförståeligt sätt valde jag att utgå från dessa.

God fortsatt läsning/ Hanna

Smarta barn!

Ja, det får jag lov att säga. Var på förskolan och frågade barnen om vårt fenomen, varför rinner vattnet i en bäck? De fastnade en aning i strömmen men som någon sa; Strömmen kan inte åka uppåt. Nej, det var ju smart sagt! Sen att vi även pratade om badhus, båtar och älgar tillsammans med detta område var ju bara roligt :) Fick i alla fall riktigt bra och roliga svar!

Artikel om Energi

Jag fann på lektion.se en lättläst artikel om energi och alla dess former som passar för elever. Min åsikt är att vi vid lärandetillfället i skolan skulle kunna använda delar av denna.

För att kunna läsa den måste man ha ett login men det fixar man med enkelhet =)

--> Till lektion.se

Fakta och Historik om vattendrag

Ett vattendrag är en sötvattenmassa som drivs genom landskapet av gravitationen från högre belägna till lägre trakter och mynnar vanligen ut i havet eller i en insjö.
Vattendrag kan delas in efter storlek. I storleksordning: bäck, å, flod eller älv. Fallhöjden påverkar vattendragets hydromorfologi och avgör om vattendraget ska forsa eller vara lugnflytande.
Floder och älvar fungerade förr i tiden som flottningsleder. Timmerflottning var ett vanligt sätt att frakta timmer från avverkningsplatserna inåt landet till sågverk och massafabriker som ofta låg längs kusterna.
Fram till slutet av 1800-talet utnyttjades främst vattenkraften genom att placera skovelhjul i strömmande floder för drivning av exempelvis kvarnar som malde säd eller som drivkälla för smideshammare och andra direktdrivna maskiner där fabriken låg i direkt anslutning till vattendragen. Idag använder vi gärna vattnets strömmar delvis för att skapa elektricitet via vattenkraft.

Hej!
Jag ställde frågan på förskolan häromdagen. Jag insåg redan innan jag hade ställt frågan att jag var tvungen att ändra frågan lite. Jag utgick ifrån sagan där Nalle Puh uppfinner en ny lek, Puh- pinnen. Min fråga fick bli Varför tror ni att kotten hamnade på andra sidan bron? Istället för Varför rinner vattnet i en bäck? Jag fick några intressant svar som jag tror vi kan arbeta vidare med. Ska bli intressant och se var någonstans det här kommer att leda oss vidare.
Hälsningar Maria

Seminarium 3 Mars

Mål och Bedömning

Vid dagens seminarium diskuterade vi föreläsningarnas innehåll och att det var bra att få denna grundliga genomgången av hur vi ska tänka när det gäller mål och bedömning. Ingen av oss i gruppen hade tidigare varit i kontakt med Blooms taxonomi och vi tycker att vi fått en djupare förståelse av hur våra mål och lärandetillfällen skall byggas/planeras. Vid flera av våra Vfu platser har vi sett att allt för många lärandetillfällen görs utan någon grundligare planering, kanske till och med tänks ut på rasten innan tillfället. Kanske är det så att de redan verksamma lärarna har en så bred och djup kunskap om hur de ska tänka och vad de ska ha med och varför så att det går av bara farten för dem. Kanke blir så för oss med en dag :) Men vi förstår att det är en viktigt del av undervisningen att ha en väl genomtänkt planering och ordentliga utvärderingsbara mål. Precis som Andersson (2008) beskriver anser även vi att det är viktigt att ha en progression i lärandet. Dels för att det hos barnen/eleverna skall ske en djupare förståelse för innehållet samt att alla måste få möjlighet att lära sig något nytt. Tidigare under vår utbildning har vi använt oss av begreppen Vad? När? Hur? och Varför? vid planering, och idag av Anna Stina fick vi ännu ett förslag på hur vi kan bygga upp vår undervisning/ lärandetillfälle. Detta är något som uppskattas av oss studenter då vi blir medvetna om många olika sätt att använda.

Varför rinner vattnet i en bäck?

Vår fråga för Cartoonen:
Varför rinner vattnet i en bäck?

Mål med lärandet i Skola
1. Så här uttrycks ett mål i kursplanen:
I ämnet fysik ska skolan sträva efter att eleverna utvecklar kunskap om energi, energiformer och energiomvandling.
2. Så kan målet tolkas:
Eleven skall erhålla kunskap om systemet läges- och rörelseenergi.
3. Så här kan eleven visa att hon/han kan:
Genom att muntligt och med hjälp av experiment kunna redogöra för läges- och rörelseenergi.
4. Så här avgörs om en elev har nått målet:
Genom att, exempelvis med hjälp av experiment, muntligt kunna redogöra för att vatten rinner vid nivåskillnader och/eller påvisa samma fenomen med en boll som släpps uppifrån och som faller neråt.

Mål med lärandet i Förskola
1. Så här uttrycks ett mål i läroplanen:
Förskolan skall ge barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
2. Så kan det målet tolkas:
Barnen skall förstå varför vattnet rinner i en bäck.
3. Så här kan barnen visa att hon/han kan:
Barnen ska muntligt kunna förklara att vattnet rinner vid nivåskillnader.
4. Så här avgörs om barnet har nått målet:
Barnet kan tala om att vatten rinner när det tex. lutar, är nedförsbacke, vid vattenfall, hällning osv.

Litteraturseminarium 26/2. "Undervisning, Etik, Samhälle"

Genom Klaars föreläsning (2009-02-24) fick vi två aspekter gällande etik i verksamheten/undervsisningen. Den ena handlar om etik ur ett didaktiskt perspektiv (innehållsrelaterat, vilket innehåll väljs/väljs bort) och didaktik i ett etiskt perspektiv (barn, elevrelaterat, värdera handlingar och åsikter, etiskt reflektera = deliberation).

Vi diskuterade att man med eleverna måste diskutera uttrycket ”många bäckar små” som också Ginner (2007) nämner i sin bok. Det handlar om att få eleverna att se att trots att den enskilde eleven har svårt att se effekterna av sina handlingar, så kan hans eller hennes val – i kombination med många andra individers val i liknande situation – få ödesdigra följder för människor och miljön på lång sikt.

Vi diskuterade även kring teknologins utbredande och att man som ”vanlig” människa inte har kunskaper och redskap att värdera denna teknik innan den sätts i bruk. För att allmänheten inte ska manipuleras krävs det enligt Ginner (2007) att kunskapsnivån när det gäller teknikfrågor höjs. Genom att eleverna tidigt blir bekanta med tekniken, bland annat genom att de får lära sig hur den fungerar, kan man motverka att det uppstår en klyfta mellan allmänhet och experter. Lika viktigt tror vi är att eleverna blir medvetna om de hot mot miljö och människor som vi står inför idag. Genom att diskutera etikfrågor, deliberera, om dessa i skolan kan eleverna bidra till ett humanare och miljövänligare samhälle.

Viktigt är att man precis som Andersson (2008) framhåller, ger eleverna verktyg att kunna påverka situationer, om än i det lilla, för att undvika en känsla av rädsla, maktlöshet och handlingsförlamning hos eleverna. Återigen, många bäckar små!

Torterare, offer och distansen mellan dessa diskuterade vi också. Man ser oftast endast sig själv i sin närmaste omgivning och nonchalerar ens egen delaktighet i det stora hela. Viktigt att göra eleverna medvetna om att även om vi inte ser effekter/verkan här, sker dessa någon annan stans. Detta handlar ju om fördelningen av världens resurser som ett exempel.

Viktigt att balansera mellan en realistiskt beskrivning och ett budskap om att man kan påverka.

Energibegreppet

Efter många om och men har vi bestämt oss för att frångå våra tidigare planer om att fokusera på vattenkraft och istället smalnat av området till systemet läges- och rörelseenergi som dock är utgångspunkten för att förnyelsebar energi genom vattenkraft skall kunna bedrivas.

I detta inlägg redogör jag allmänt om energibegreppet och Hanna P. gör i sitt inlägg en mer djupgående redogörelse för just systemet läges- och rörelseenergi. Karolina och Maria kommer i ytterligare ett inlägg lyfta fram de mål och tankar vi har kring arbetet.

Energi uppfattas i fysiken som en abstrakt kvantitet som inte går att observera med sinnena. Rörelse är inte energi men med rörelsen är energi förknippad. Energi är enligt Andersson (2008) förmågan hos materiella system att åstadkomma förändring i sig själva eller i omgivningen. ”Den uppdragna fjädern som får en väckarklocka att gå har energi, liksom ett batteri som driver en fickradio, ljuslågan som smälter vax och idrottsmannen som är redo för ett hundrameterslopp” (Andersson, 2008 s.145).

Undersökningar visar att elever tenderar att förknippa energi med det levande. Att vattnet i ett glas eller i en låda på en hylla har energi känns mera främmande och är knappast föremål för samtal i vardagslivet. Därför är det enligt Andersson (2008b) viktigt att klargöra för eleverna att energi som flödar i eller ur ett system inte är något materiellt som ökar eller minskar systemets vikt.

Energiprincipen

Energi kan inte förintas eller nyskapas, därför är det naturvetenskapligt felaktigt att säga att energi förbrukas, eftersom den är oförstörbar. Andersson (2008) framhåller däremot kan man säga att ett energislag eller energiform förbrukas. Detta sker i samband med att den omvandlas till en eller flera andra former. Då energi överförs tenderar den att försämras i kvalitet, vilket betyder att den får minskad förmåga att uträtta arbete i en viss omgivning. Energin bevaras alltså under denna omvandling, men dess kvalitet försämras, vilket kan ses som en förbrukning. När en spänd pilbåge skjuter iväg en pil omvandlas bågens lägesenergi till rörelseenergi hos pilen. När vatten faller i ett kraftverk omvandlas lägesenergin i systemet vatten-jord till rörelseenergi hos vattnet, som överförs till rörelseenergi hos turbinen, vilken driver generatorn som i sin tur omvandlar rörelseenergin till elektrisk energi.

Olika former av energi
Det finns olika former av energi. En kropp i rörelse har kinetisk energi eller rörelseenergi. Bensinen i tanken har tillsammans med syret i luften kemisk energi. Elektromagnetisk strålning har strålningsenergi. Den varma plattan har inre energi som kan överföras som värme till omgivningen och elströmmen i ledningarna har elektrisk energi. En annan energiform är kärnenergi som alstras genom fission eller fusion. I både fission och fusion omvandlas materia till energi. Det finns också en form som kallas potentiell energi eller lägesenergi. Den uppträder då två eller flera kroppar växelverkar. Isolerade objekt har ingen sådan energi (Andersson, 2008).

Ämnet – eleven

Utgångsläget är elevernas vardagsföreställningar och skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att utveckla ett energibegrepp som de kan använda i sitt liv och samhälle. Undervisningspotentialen är enligt Andersson (2008) stor och vår tanke är att ur ett för eleverna vardagsnära perspektiv närma oss och introducera energibegreppet i både förskola och skola. Andersson (2008b) menar att det är troligt att systematisk övning kan göra att eleverna blir betydligt bättre på att beskriva energiöverföringar och omvandlingar då den kritiska aspekten i det hela handlar om att bli medveten om att det gäller att koppla ihop en händelsebeskrivning med en energibeskrivning.

Andersson, B. (2008b). Att förstå skolans naturvetenskap - Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Artikelseminare 2009-02-06

Här redogör vi de ståndpunkter artikeln Teaching Young Children Science: Thee Key Points, skriven av Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacqueline Airi (2006) redovisar.

Författarna menar att tidiga miljömässiga influenser på hjärnan i samband med att den utvecklas ämnar att bli långvariga. Många ”rika” upplevelser och erfarenheter genererar i ”rika ” hjärnor och naturvetenskap är enligt författarna ett ämne som skapar goda förutsättningar för hjärnan att utvecklas. Det är därför oerhört viktigt att upplysa berörda lärare om miljöns inverkan och betydelsen av att göra denna värdefull för barns lärande inom naturvetenskap.

Många lärare känner sig osäkra att undervisa inom naturvetenskapsområdet vilket leder till missförstånd då man istället tror att naturvetenskap är svårt att lära ut. Detta leder i sin tur till dåligt självförtroende hos lärarna och ovilja att undervisa inom naturvetenskap.Undervisning av naturvetenskap har gått från att förr lära barnen fakta och begrepp till att nu uppmuntra barns förmåga att uppleva och ”göra” vetenskap, att experimentera. Lärarens roll blir således att intressera barnen till görandet men lärarna själva behöver inte vara experter i naturvetenskap. Dock krävs att läraren förstår sin roll som handledare i barnens arbete och lärandeprocesser.

Här följer några viktiga punkter ur artikeln:

• I leken sker det naturliga lärandet hos de yngre barnen.
• Barn lär sig också bäst när man belyser och undersöker det som för dem är av intresse. Att skapa lärandetillfällen baserade på barnens intressen har visat sig vara mycket effektivt när det gäller att undervisa inom naturvetenskap och samtidigt integrera fler ämnen.
• Barn är aktiva kunskapssökare, är nyfikna och av naturen drivna att utforska sin omvärld.
• Det är den vuxnes ansvar att veta hur varje enskilt barn lär sig på bästa sätt. Genom att erbjuda barnen multisensoriska vetenskapliga upplevelser ökar man chansen att tillgodose alla lärstilar. Gör ett lärstilstest och läs mer om de olika intelligenserna här!
  

• För att naturvetenskapen skall bli meningsfull för barnen måste man utgå ifrån barnets omvärld och erfarenheter av miljön där det bor.
• Det är viktigt att skapa en atmosfär där det är positivt att vara nyfiken och fråga mycket.
• Ge inte barnen direkta svar på deras frågor utan utmana och ställ motfrågor.
• Frågorna och hur dessa ställs skapar lärandetillfällen, därför måste läraren formulera frågor som skapar utmaningar men samtidigt guidar barnen. Viktigt är att ställa frågor av både enklare och kognitivt svårare art.

I artikeln diskuteras tre hörnstenar som ämnar guida lärare i tidiga åldrar att skapa goda miljömässiga förutsättningar för barnen/eleverna att tillägna sig kunskaper inom naturvetenskap. De talar om;

• Utvecklingsmässigt lämplig miljö/kontext (DAP).
• De fem E:na (Engaging, Exploring, Explaining, Extending och Evaluating). Med svensk översättning blir dessa engagera, utforska, förklara, utveckla/komplicera samt utvärdera för att fastställa barnens nya förståelse. Detta ser vi som ett exempel av vetenskapligt arbetssätt som bland annat Ahlrik föreläste om (2009-01-29).
• Frågeteknik.
  

DAP baseras på ett konstruktivistiskt synsätt som synliggör barnens naturliga vägar till lärande (där leken är av stor vikt), individuella skillnader samt hjärnforskning så som Piagets teorier om barns utvecklingsstadier. Detta är enligt författarna mycket användbart och kan appliceras på naturvetenskapsundervisning för barn, då dess tyngdpunkt ligger i att varje barn interagerar med miljön på ett individuellt sätt. Vuxna som arbetar med barnen måste förse dem med en rik och inbjudande miljö där man kan undersöka och förklara sin omvärld. Använder läraren sig utav DAP, frågetekniken och de fem E:na kan läraren leda barnen i att öva sin förmåga i att använda den inneboende nyfikenheten, lära om den naturliga världen samt utveckla problemlösningsförmågan. När barnen bearbetar de fem E:na samtidigt som läraren ställer frågor på olika nivåer, stimuleras barnen till att tänka och lära sig förstå naturvetenskap som något meningsfullt. Lärare i tidiga åldrar behöver som redan nämnts inte vara experter inom naturvetenskap för att kunna genomföra detta. Genom att kombinera dessa tre strategier kan läraren förse barnen med en rik miljö med goda förutsättningar för lärande där barnen kan studera och praktisera naturvetenskap. Den rika miljön uppmuntrar till givande upplevelser som främjar utvecklingen av hjärnan i tidig ålder.

Artikeln av Garbett, Down (2003) belyser vikten av lärarens ämneskunskaper för att vilja och våga undervisa inom naturvetenskap, medan vår artikel mer utgår från barnens utveckling, deras miljö för lärande samt intresse för innehåll. Båda artiklarna menar att kvinnor ofta har dåliga minnen av naturvetenskap och att de därför är osäkra inför uppgiften.

Vattenportalen!

Lägger upp en länk där allt som har med vattenkraft att göra finns att studera!
http://www.vattenportalen.se/index.htm

Seminarium 3/2-09

Sjöberg (2005) anser att naturvetenskapen är ämnen eller vetenskaper som handlar om att beskriva och förstå naturen runt omkring oss. Ginner (1996) skriver att naturvetenskapen är naturgjord till skillnad från tekniken som är människogjord.

Sjöberg (2005) anser att naturvetenskap har två stycken huvuduppgifter, den ena är att intressera eleverna för naturvetenskap och förmå dem att bygga kunnande om arbetssätt, begrepp och teorier. Den andra är att bidra till att eleverna kan orientera sig i den komplexa värld vi lever i som har ett stort informationsflöde och snabbförändringstakt. Dagens diskussion angående elevers sjunkande skolprestationer anser vi kan behöva ställas i relation till det ovannämnda. Vilken kunskap är mätbar? Är den mätbara kunskapen den mest relevanta kunskapen för dagens elever?

Vi kom fram till att det är mycket svårt att definiera naturvetenskap som ämne, det är kanske lättare att synliggöra ett naturvetenskapligt- förhållningssätt och upptäcka dessa i andra ämnen såsom historia, samhällskunskap med flera.

Ginner (1996) skriver på sidan 22 att ”teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”. Människan har enligt Ginner (1996) alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor. Men vi anser att bättre livsvillkor inte alltid leder till bättre livskvalité. Samt att framsteg inom tekniken i en del av världen kan slå tillbaka mot en annan.

En bra beskrivning på didaktik fann vi i Sjöberg (2005), didaktik är en bro mellan ämnet och pedagogiken. Samt att ämnesteori är de kunskaper en pedagog bör ha för att undervisa i ett ämne.

I Lpfö 98 finner vi klara och tydliga strävansmål för naturvetenskap och teknik, i Lpo 94 är dock målen mycket bredare och det kräver ett större samarbete lärarna emellan för att få med det som är mest relevant, samt att det kan bli en röd tråd tillsammans med de samhällsvetenskapliga ämnena.

Vi diskuterade en hel del olika saker angående undervisning, bland annat hur viktigt vi tycker det är att vi håller undervisningen på en vardagsnära nivå. Av den anledningen att eleverna skall kunna se nyttan och att pedagogen därigenom kan utmana eleverna. Ginner (1996) menar att en kombination av teori och praktik kan leda till att utveckla förståelse och förtrogenhetskunskaper. Vi anser även att det är viktigt att göra barnen/eleverna delaktiga och involverade i tankeprocesserna, med utmanande frågor som – vad tror du? Hur tror ni att vi kan lösa det här problemet? Vi vill låta barnen/eleverna själva få undersöka, upptäcka och experimentera med vårat stöd och vägledning.

Det kan vara svårt för en oerfaren och nyutbildad pedagog att göra vissa didaktiska val, om exakt vad det är vi skall ta upp i tekniken då kursplanen inte ger några direkt konkreta kunskaper som eleverna skall kunna. Vi tror att detta kan vara en anledning till att unga oerfarna lärare även äldre lärare som dock saknar utbildning i teknikämnet, drar sig för att undervisa i tekniken. De lådor som teknikverkstaden Balthazar lånar ut till skolor anser vi kan vara mycket goda hjälpmedel för de osäkra lärarna. Där får de olika inriktningar inom tekniken samt material och vägledning för att utföra olika experiment samt hur eleverna kan arbeta.

Signerat/ Karolina, Karolin, Maria, Marie, Sara, Hanna B, Hanna P, Kristina och Petra i grupp 2

I vår blogg kommer ni att kunna följa vårt arbete om

vatten och hur vi med hjälp av det kan få energi.