Besök på Dalénium

Har idag varit på Dalénium Science Center i Stenstorp. Tycker att det är ett helt fantastiskt ställe med aktiviteter och konkreta, konstruktiva experiment för alla åldrar.

Vatten, värme, ljud, ljus, kraftöverföring och kroppen är några experimentområden. Dessa områden blandas med många roliga tävlingsmoment där du bland annat interaktivt, skall fånga ballonger och där du själv finns och deltar i dataspelet (som i Arlakannan, tävlingsprogrammet som för några år sedan sändes på SVT).

Du kan testa reaktionsförmågan på en vägg där det gäller att snabbt trycka in de knappar som lyser.

Det finns också ett tankespel där två personer kan utmana varandra i att tänka så lite som möjligt.

Jag rekommenderar varmt att ta de utflykt till Dalénium här finns massor att upptäcka och uppleva. För att inte tala om den magnifika stjärnhimmeln de byggt upp, där man ”nerslagen” i en sackosäck får en guidad tur på himlavalvet.

För mer info klicka HÄR

Läges- och Rörelseenergi!

Sent om sider ska syndarn vakna... Nu ska jag äntligen skriva inlägget där jag ska försöka förtydliga begreppen läges- och rörelseenergi.

Enligt www.susning.nu är lägesenergi den energi ett föremål får genom att det flyttas uppåt, eftersom det krävs energi för att övervinna tyngdkraften. All lägesenergi behöver nödvändigtvis inte ha med gravitationen att göra, till exempel ökar en fjäders lägesenergi desto mer den spänns. När fjädern sedan släpps omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. Röresleenergi är således energi som är kopplat till ett föremål eller en kropp som befinner sig i rörelse. Huruvida ett föremåls rörelseenergi kan räknas ut kan ni läsa mer om på länken nedan, då detta var ganska komplicerat och jag vill inte skriva något som jag kan uppfattat fel.

Rörelseenergi: http://susning.nu/R%F6relseenergi
Lägesenergi: http://susning.nu/L%E4gesenergi
Det står även en del kring detta i Andersson (2008), men jag ansåg att sidorna ovan beskrev det på ett mer lättförståeligt sätt valde jag att utgå från dessa.

God fortsatt läsning/ Hanna

Smarta barn!

Ja, det får jag lov att säga. Var på förskolan och frågade barnen om vårt fenomen, varför rinner vattnet i en bäck? De fastnade en aning i strömmen men som någon sa; Strömmen kan inte åka uppåt. Nej, det var ju smart sagt! Sen att vi även pratade om badhus, båtar och älgar tillsammans med detta område var ju bara roligt :) Fick i alla fall riktigt bra och roliga svar!

Artikel om Energi

Jag fann på lektion.se en lättläst artikel om energi och alla dess former som passar för elever. Min åsikt är att vi vid lärandetillfället i skolan skulle kunna använda delar av denna.

För att kunna läsa den måste man ha ett login men det fixar man med enkelhet =)

--> Till lektion.se

Fakta och Historik om vattendrag

Ett vattendrag är en sötvattenmassa som drivs genom landskapet av gravitationen från högre belägna till lägre trakter och mynnar vanligen ut i havet eller i en insjö.
Vattendrag kan delas in efter storlek. I storleksordning: bäck, å, flod eller älv. Fallhöjden påverkar vattendragets hydromorfologi och avgör om vattendraget ska forsa eller vara lugnflytande.
Floder och älvar fungerade förr i tiden som flottningsleder. Timmerflottning var ett vanligt sätt att frakta timmer från avverkningsplatserna inåt landet till sågverk och massafabriker som ofta låg längs kusterna.
Fram till slutet av 1800-talet utnyttjades främst vattenkraften genom att placera skovelhjul i strömmande floder för drivning av exempelvis kvarnar som malde säd eller som drivkälla för smideshammare och andra direktdrivna maskiner där fabriken låg i direkt anslutning till vattendragen. Idag använder vi gärna vattnets strömmar delvis för att skapa elektricitet via vattenkraft.

Hej!
Jag ställde frågan på förskolan häromdagen. Jag insåg redan innan jag hade ställt frågan att jag var tvungen att ändra frågan lite. Jag utgick ifrån sagan där Nalle Puh uppfinner en ny lek, Puh- pinnen. Min fråga fick bli Varför tror ni att kotten hamnade på andra sidan bron? Istället för Varför rinner vattnet i en bäck? Jag fick några intressant svar som jag tror vi kan arbeta vidare med. Ska bli intressant och se var någonstans det här kommer att leda oss vidare.
Hälsningar Maria

Seminarium 3 Mars

Mål och Bedömning

Vid dagens seminarium diskuterade vi föreläsningarnas innehåll och att det var bra att få denna grundliga genomgången av hur vi ska tänka när det gäller mål och bedömning. Ingen av oss i gruppen hade tidigare varit i kontakt med Blooms taxonomi och vi tycker att vi fått en djupare förståelse av hur våra mål och lärandetillfällen skall byggas/planeras. Vid flera av våra Vfu platser har vi sett att allt för många lärandetillfällen görs utan någon grundligare planering, kanske till och med tänks ut på rasten innan tillfället. Kanske är det så att de redan verksamma lärarna har en så bred och djup kunskap om hur de ska tänka och vad de ska ha med och varför så att det går av bara farten för dem. Kanke blir så för oss med en dag :) Men vi förstår att det är en viktigt del av undervisningen att ha en väl genomtänkt planering och ordentliga utvärderingsbara mål. Precis som Andersson (2008) beskriver anser även vi att det är viktigt att ha en progression i lärandet. Dels för att det hos barnen/eleverna skall ske en djupare förståelse för innehållet samt att alla måste få möjlighet att lära sig något nytt. Tidigare under vår utbildning har vi använt oss av begreppen Vad? När? Hur? och Varför? vid planering, och idag av Anna Stina fick vi ännu ett förslag på hur vi kan bygga upp vår undervisning/ lärandetillfälle. Detta är något som uppskattas av oss studenter då vi blir medvetna om många olika sätt att använda.

Varför rinner vattnet i en bäck?

Vår fråga för Cartoonen:
Varför rinner vattnet i en bäck?

Mål med lärandet i Skola
1. Så här uttrycks ett mål i kursplanen:
I ämnet fysik ska skolan sträva efter att eleverna utvecklar kunskap om energi, energiformer och energiomvandling.
2. Så kan målet tolkas:
Eleven skall erhålla kunskap om systemet läges- och rörelseenergi.
3. Så här kan eleven visa att hon/han kan:
Genom att muntligt och med hjälp av experiment kunna redogöra för läges- och rörelseenergi.
4. Så här avgörs om en elev har nått målet:
Genom att, exempelvis med hjälp av experiment, muntligt kunna redogöra för att vatten rinner vid nivåskillnader och/eller påvisa samma fenomen med en boll som släpps uppifrån och som faller neråt.

Mål med lärandet i Förskola
1. Så här uttrycks ett mål i läroplanen:
Förskolan skall ge barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
2. Så kan det målet tolkas:
Barnen skall förstå varför vattnet rinner i en bäck.
3. Så här kan barnen visa att hon/han kan:
Barnen ska muntligt kunna förklara att vattnet rinner vid nivåskillnader.
4. Så här avgörs om barnet har nått målet:
Barnet kan tala om att vatten rinner när det tex. lutar, är nedförsbacke, vid vattenfall, hällning osv.